Tätortssafarie – Östergötland

Just another WordPress.com weblog

Alexander Bards Åselstad!

När man kommer fram till vägskälet vid Åselstad så möts man av den skylt med texten ”Välkommen” på. Men jag undrar om det är meningen att icke boende ska vara där. Det är väl, om jag förstått det hela rätt ett sommarstugeområden, som gjort till ett mera permanent boende område. Känslan finns där också att det är ett, av tradition ganska inbrottstätt område. Det har säkert, om det skulle vara rätt med att det just har varit ett sommarstugeområde. Men vad vet jag. Jag har ju bara kommit dit, sett väldigt lite, för att sedan fara vidare. Jag kom inte fram till någon som helst sevärdhet i denna tätort i Norrköping Kommun.

Vad vet jag då om Åselstad? Ja, inte mycket, om något alls. Man kan väl knappast räkna in det som fakta att man känner till en piga i Åselstad som hette Kristina Ersdotter. Detta torde i alla fall vara ett litet tecken på att Åselstad var en gård, från början, och sedan kanske utvidgades till en by. Byn växte, blev sommarstugeområde för att mera bosättas permanent av folket med sommarstugorna, och på så vis haver det bildats en tätort, som nu listas av SCB som en av 89 tätorter i Östergötland. Men det kan ju samtidigt vara helt fel.

Det finns en fornborg i dessa trakter. Denna kallas för Bardensborg. Där var vi inte denna dag då vi besökte Åselstad. Men det kanske var dit vi skulle ha farit. Det kanske var de mest, turistvänliga stället där, med mest, i alla fall inbillade sevärdheter som trakten kunde uppvisa, eller i alla fall tankemässigt. För vad jag förstår så finns det inte så mycket av Bardensborg kvar.
Bardensborg fick sitt namn efter Soldat Bard, i Åselstads soldattorp. Och om han var släkt med degens stora stjärna, under samma efternamn Alexander Bard, det framgår inte. Men, visst är väl han från Östergötland, och visst har han väl lite soldataktiga kläder på sig ibland?
Och även om vi inte var vid Bardensborg just denna gång så kan man ju fatiskt tänka sig att man åker dit en annan gång. Koordinaterna N 58º 32.617′,  E 016º 14.169′ finns ju kvar.

Ibland får man u faktiskt leta lite efter det som inte finns, för att hitta något av intresse. Bardensborg finns inte mycket av. Soldat Bard finns inte längre. Alexander Bard finns inte i Åselstad, men kanske i Borensberg, eller på annan ort i Östergötland. Han har väl hästar i närheten av Motala, om jag läst på min Hänt i Veckan på ett korrekt sätt.
Jag tror inte att Alexander Bard skulle trivas så bra i Åselstad. Det är en känsla man får när man ser det medel- eller överklassamhälle som vuxit fram ur den förmodade sommarstugekolonin. Men vem vet, han kanske längtar efter fru och barn, hund och en Volvo V90. Han kanske vill ha sin inmurade grill som pyr ut sin rök, och förenas med alla andra grannars rök, samma tid, varje kväll, i exakt fem veckors tid mellan 10 juli och 16 augusti, med uppehåll för en tur på sjön, i skärgården, då den lilla rökpelaren fått sig en östlig förflyttning. Samma folk, samma rökpelare. Samma fruar, men inte nödvändigtvis med samma män. ”helan går”.

Man kan få en del intryck av en plats, även om det är vinter. Människan, och i synnerhet svensken är tämligen förutsägbara, och anpassningsbara till sin omgivning. Men vad gör väl det, om det gäller alla.
Det verkar i alla fall, om man ser det lite gran från håll som om det är en trevlig utsiktsplats där koordinaterna över platsen dör Bardensborg visar. Bara en sådan sak kan ju vara trevligt för en som hälsats välkommen till Åselstad, av en skylt, vid en vägkorsning, på väg in mot området.

oktober 28, 2009 - Skrivet av | Uncategorized

3 kommentarer »

  1. Att Âselstad frân början var en gârd stämmer väl. I mitten av förra seklet bestod den av en mangârdsbyggnad i tvâ vâningar pâ 270 m2, tvâ flyglar, ocksâ i tvâ vâningar, plus en intressant stuga, som kallades lillstugan. Den hade pâ sin tid använts som jaktstuga av drottning Kristina och fortfarande pâ 1900-talet fick gârden en förläning av ”kronan”. Omkring 1950 tror jag den var pâ 30 kronor. Därtill kom en ladugârd och ett hönshus. Ladugârden kom sâ smâningom att användas till ett av Sveriges största hönserier. 1947 köptes gârden av ingenjör Gösta Oleby som pâbörjade avstyckning av tomter för sommarstugubebyggelse. Âselstad nämndes ofta i pressen som ett mönsteromrâde för fritidsbyggnation. Men sâ smâningom blev det allt svârare att fâ byggnadstillstând och Oleby blev tvungen att sälja till Norrköpings stad, som genast pâbörjade nya massavstyckningar, t o m pâ mark som planerats till grönomrâden…
    Det stämmer att man fortfarande kan finna grundstenar av vad som en gâng i tiden varit en fornborg i södra delen av Âselstad mot Stens gârd till. Men jag är tveksam om namnet är riktigt.

    Kommentar av Christer Oleby | juli 12, 2011 | Svara

  2. Glömde nämna att det var meningen att kommunen vid övertagandet i början av 60-talet ocksâ tänkte bygga till mangârdsbyggnaden för användning till en anstalt för alkoholskadade. Det blev aldrig av. Huset förföll helt och idag kan man bara se grundstenarna om man letar i buskagen, precis som om det vore an liten gammal fornborg!

    Kommentar av Christer Oleby | juli 12, 2011 | Svara

  3. Jodâ, efter vidare efterforskningar har jag kommit fram till att borgen hette Bardensborg. Minnet sviker ibland…

    Kommentar av Christer Oleby | juli 13, 2011 | Svara


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.